En flat-familjs liv och äventyr
Nu har vi varit på tredje lektionen på vår kantarellkurs. Killarna är jätteduktiga på alla övningar och det går kanon. Se nu är det bara att träna inför sista lektionen och vår examen. Sen skall vi ut och göra skogen osäker för alla gula kantareller.
Denna gång hade vi också med kameran och bilderna kan ses i här och i fotoalbumet.
 |
| Neo och matte letar svamp |
 |
| Torkel väntar på att få leta |
Gullepluttar är vi allihopa allihopa allihopa….. 🙂
 |
| Visst är vi för söta? |
Andra lektionen på Neos unghundskurs är avklarad. Han är så jäkla duktig och det är inte utan att man blir imponerad av honom. Han går hur bra fot som helst, oavsett om husse håller i kopplet eller ej. Han tar gärna kopplet och bär det själv och trippar fram som malligaste tuppen i hönsgården.
Även slalomövningen var han jätteduktig på. Som avslutning satte vi hundarna tätt i ring och lämnade dom ensamma. Dom fick sitta jättelänge och alla satt duktigt. Men efter nästan 10 minuter tyckte Neo att det räckte och börja resa sig och vela lite. Men för att vara försa gången vi körde denna övning var dom grymt duktiga hela gänget.
Lite bilder på kursdeltagarna.
 |
 |
 |
Fler bilder finns i fotoalbumet.
Nu har vi varit på utställning igen. Denna gång var det Svenska Pudelklubben som arrangerade utställning vid Tjolöholms Slott. En mycket bra plats för utställning. Det finns stora fina gräsmattor med gott om plats för tält och stolar mm. Det finns också fina omgivningar att gå runt i för att varva ner eller upp hundar.
Det gick lite sådär för våran del denna gång. Neo uppförde sig jättebra, sprang fint och raskt, stod också fint framför domaren. Det räckte dock inte för att vinna klassen denna gång heller men det var i alla fall ett bevis för att han funkar bra i ringen.
Torkel var på en annan planet denna gång (också). Han sprang ganska bra denna gång dock vilket var skönt. Men att stå still fint framför domaren var lite för mycket begärt denna gång. Det var mycket annat spännande som hände runt ringen. Det blir mer och mer tydligt att han (just nu) inte tycker utställning är nåt roligt. Han vann dock sin klass (startade ensam) och blev BIM. Tiken i vuxenklassen var 3 år så det var inte mycket att snacka om.
 |
| Torkel Snorkel står |
Kritiken finns att läsa på utställningssidorna.
Idag har vi gått andra lektionen på vår kantarellkurs. Lite svårare övningar denna gång men killarna klarade det bra. Neo är helt klart överlägsen än så länge. Hans lugn är ett stort plus för honom i söket efter dessa gula godbitar.
Vi är redan nu mycket nyfikna på att se hur detta funkar i verkligheten i svampskogen. 🙂
Idag var det dags för nytt viltspår. Vi lade ett cirka 300 meter långt spår med lite blandad terräng. Det startade i högt gräs, därefter in i gles lövskog, ut på en åker för att sedan åter gå in i samma glesa lövskog. Inte allt för lätt och inte allt för svårt spår heller.
Neo fick börja denna gång. Han började att spåra helt ok men efter en stund började han vela runt och sprang mest runt med nosen i vädret istället för att spåra i backen. Efter mycket om och men lyckades han i alla fall slutföra spåret vilket tog honom lite drygt 14 minuter. Helt klart det sämsta spårarbetet hittills för honom.
Sen var det Torkels tur. Jag hann knappt spänna klart spårselen och visa honom uppstampet innan han satt i väg i full sula. Vet inte om han sett på för mycket friidrotts-VM eller vad det var med honom för jäklar i havet vad det gick undan. Han spårade rätt hela vägen men jag är tveksamt till om det spelar så stor roll egentligen för med den farten hade han nog aldrig blivit godkände på att prov ändå. Spåret avverkade han på 4 minuter. Så även om han spårade rätt tror jag inte vi kan kalla detta för ett lyckat spår ändå.
Idag började Neo i ”skolan” igen. Denna gång är det unghundskurs som gäller. Som vanligt är han ju hur lugn och cool som helst så det är inte mycket till korrigeringar man behöver göra för att få honom att göra som man vill. Inte utan att man känner sig lite bortskämd när man går på kurser med Neo.
Idag var det teorigenomgång och så körde vi lite koppelträning. Neo går så fint fot och anpassar sig till det tempo man går i hur fint som helst. Han stannar och sätter sig också när han blir tillsagd att göra det. Ett sant nöje att jobba med honom.
Lite bilder på kursdeltagarna.
 |
 |
 |
 |
||
Fler bilder finns i fotoalbumet.
Lördagen spenderade vi i Hunnestad som ligger strax öster om Varberg i Halland. Schäferklubben Warberg arrangerade utställningen.
Det var tyvärr en riktigt seg tillställning som gick sådär för oss.
Torkel fick en 1:a men inget mer och det var inte direkt oväntat. Han var loj och fullständigt uttråkad så han såg verkligen ut som ett ösregn. Verkar som om utställning inte riktigt är hans grej så det kommer bli ett uppehåll i hans utställningskarriär så får vi prova igen lite längre fram igen.
Neo blev BIR och gick därmed vidare till final. Vi tyckte vi fick kass kritik så vi hade inga förväntningar alls på finalen utan tog det som ytterligare träning. Jag noterade dock att domaren tittade jättemycket på Neo både när vi sprang och när vi stod uppställda. Till slut vald han dock att ta ut en väskhund som 5:e hund till sina 5 hundar att placera. Lite irriterande att ändå känna att vi var jäkligt nära att bli placerade till slut.
Några bilder från utställningen.
 |
| Neo visar upp sig |
 |
| Torkel Snorkel står (eller nåja) |
 |
| Det fanns andra söta hundar ock |
Vi fick i alla fall lite solbränna trots skräpvädret när vi låg och slappade i gräset.
Fler bilder finns i detta fotoalbum.
Idag var det åter dags för lite viltspårsträning. Eftersom förra spåret vi tränade var väldigt enkelt och killarna spårade bra var det dags att höja svårigheten något. Så denna gång lade jag ett lite längre spår (gissningsvis cirka 250-300 meter) i lite knöligare terräng. Det var både uppför stenar, genom hallonsnår och genom en stor enbuske. Eftersom terrängen var lite bökig blev det också tre vinklar i spåret för att få till det hela.
Spåret fick ligga i lite drygt en timme innan jag gick ut med Torkel för att spåra. Han tog spåret med en gång och gick iväg i spåret med en gång. Han gick hur bra som helst och gjorde inga missar alls. Lagom fort gick det också och klöven var inga problem att markera heller så detta var helt klart hans bäste spårning hittills.
Sen var det Neos tur att köra spåret. Även han tog upp spåret med en gång och gick iväg längs det. Han sökte långsamt för det mesta men på vissa sträckor fick han upp en rackarns fart. Även han spårade jättebra fast han avslutade spåret med att gå bort sig fullständigt. Efter lite hjälp från husse var han dock till slut tillbaks på rätt spår och hittade klöven utan problem.
Summerat ännu en framgångsrik spårningsträning. Det börjar kännas riktigt bra detta. 🙂
