Lördagen spenderades på Västra Kennelklubbens första sommarutställning på många år. Den gick av stapeln på den gamla militäranläggningen Backamo inte långt från Ljungskile.
Som tur var hade vi startat i bra tid så vi kom fram innan köerna till parkeringen blev löjligt långa. Dessutom fick vi kanonfin plats för vårt tält vilket verkligen kom att behövas under dagen. Det var rejält molnigt även om färgen på molnen inte var hotfulla på något sätt. Men en stund efter bedömningen i ringen börjat började det mörkna rejält och regnet drog in över oss. Åskan mullrade hotfullt men som tur var på långt avstånd från oss.
Regnandet hade lungat sig hyffsat tills det var dags för Torkel att göra entré i öppenklassen. Han tycker förvisso detta med utställning är rätt trist men han är så jäkla fin nu så vi ville prova att ställa honom i alla fall. Han visade sig hyffsat idag även om svansen som vanligt inte är glad i ringen. Det räckte dock till en fjärde plats (utan CK) i den tio hundar stora klassen så vi blev jätteglada.
Sen var det dags för Neo med för dagen ny handler i form av matte. 🙂
Klassen var 2 hundar stor och motståndet kom från kenneln i form av Floyd och denna gång var det våran tur att vinna klassen.
Efter att ha sett Ewas Diesel ta hem veteranklassen var det så dags för Neo och matte att springa in i ”bästa hane”-finalen. Efter att domaren gått igenom alla deltagare och tackat av alla utan 4 var Neo fortfarande kvar i ringen. Sen flyttade domaren fram Neo och Floyd till plats 1 och 2 för att sedan skicka runt dom i ringen. Han gick direkt och ställde sig vid ”pristavlorna” och sträckte fram handen till Marie och placerade därmed Neo som dagens snyggaste Flat-hane.

Därefter satt vi och tittade på när tikarna gjorde upp och till slut hade Bittans Yaga blivit utsedd till dagens snyggaste Flat-tik och blev därmed Neos motståndare i BIR-kampen. Det syntes tydligt att det vara en lite äldre hane och en ung tik som möttes, kanske var det också det som gjorde att Neo denna gång tog hem BIR.
Efter BIR/BIM var det dags för oss att ställa kennels uppfödargrupp där Torkel fick vara med idag. Neo passade inte riktigt ihop med de andra hundarna i typ så han fick spara energin till gruppfinalen istället. Vår grupp (som var ensam) fick HP och gick vidare till finalerna där vi sedan räckte till BIS-4.

Efter lång väntan i allt sämre väder var det till slut finaldags. Domaren som dömde grupp 8 gillade tydligen inte retrievers alls utan kastade omgående ut alla dessa och behöll bara spaniels. Lite trist men så kan det gå ibland.
Men en suverän dag blev det trots uselt väder i goda vänners lag.
BIM i Borås
Söndagen spenderade vi på Ryda Sportfält i Borås på SKK-utställningen där. Vi fasade lite för värmen som hade utlovats och när termometern stod på 21 grader redan när vi lämnade hemmet trodde vi att det skulle bli en riktigt het och jobbig dag. Det visade sig dock att våra farhågor kom på skam och väl på plats var det faktiskt rätt behagligt nästan hela dagen. Enda gången åp hela dagen det var stekande varmt var förstås (hello Mister Murphy) när championklassen för hanar och bästa hane skulle gå.
Eftersom det inte gått nåt vidare bra senaste utställningarna hade vi inga förväntningar denna dag. Neo kändes lite slö och frånvarande precis innan vi skulle in i ringen men så fort vi sprang in i ringen var det direkt upp på tårna och han var på jobbet. Tyckte det kändes bra i ringen och när konkurrenseklassen började flyttade domare fram oss längst fram direkt och sedan bar det iväg runt ringen igen och när domaren placerade oss visade det sig att hon tyckte Neo för dagen var den champinjon hon gillade mest. Både väldigt roligt och överraskande.

I bäste hane gick det sedan av bara farten och Neo blev placerad första även här. Men roligaste av allt var faktiskt att se vad som hände bakom oss. De visade sig att 3 av 4 placerade i Bästa hane var från Kennel Flatterhaft och att Göran & Taco stod som nummer 2 efter Neo och därmed bärgade första certet. STORT grattis till Göran & Agneta!!!!!
Efter bästa hane försvann sedan solen i ett rejält molntäcke och stannade på behörigt avstånd resten av dagen så det var rätt behagligt att sitta och titta på tikarna.
Till slut så var det så dags för BIR/BIM och vi fick springa en hel del innan domaren bestämde sig för att tiken var hennes favorit idag. Neo fick därmed ännu ett BIM. Kanske är vi för mycket gentlemän? 🙂
Nåja, direkt efter BIR/BIM var det till att kasta sig direkt in i uppfödargrupp i stället. Kennelns bidrag för dagen blev Flatterhaft Ding Dong (Anneli), Flatterhaft Strixon Soft (Peter), Flatterhaft New Year Resolution (Marie) och Flatterhaft Proove (Alexandra). Gruppen vann i vår ring i konkurrens av en annan grupp.
Sen blev det väntan på att finalpasset skulle börja. När det väl blev dags för förhandsgranskning kom det grupp efter grupp efter grupp. Tror aldrig vi mött så många grupper förr när vi varit med. Väl inne i finalringen klarade vi första gallringen och fick sedan visa upp oss igen. Vi klarade även gallring nummer två och var kvar bland de fyra grupper som skulle placeras. Dagens uppställning räckte till en BIS-3 placering vilket var jäkligt bra i den riktigt stora konkurrensen.
En lång dag som spenderades i mycket gott sällskap. Tack för sällskapet!
Stort tack för gratulationerna både på plats, via sms, gästböcker och Facebook.
Internat
Början av denna vecka spenderades i skogen runt Flathult där Birgitta Staflund-Wiberg höll Nybörjarinternat.
Vi började på måndagsmorgonen runt frukostbordet berätta om oss själva och hunden vi tränar. När detta var avklarat samlades vi nere på ängen för att kolla var alla befann sig i kunskapsnivå. Först en enkelmarkering och när denna kom in var det fotgående en bit. Där vi stannade kastade vi in dummyn i ett ormbusksnår, vände på klacken och gick tillbaka där vi startade. Då fick vi ny enkelmarkering på samma ställe som den första. Nu skulle vi dock vända tillbaka och skicka hunden till ormbusksnåret. När denna var avlämnad vände vi upp igen och skickade ner på enkelmarkeringen. Alla löste denna uppgift utan problem men det som syntes otroligt tydligt var att vi alla hade slarvat rejält med grundträningen. Ingen av oss klarade av fotgåendet på ett bra sätt och detta var väl den röda tråden genom hela internatet.
Efter denna första övning var det dags för lunch och efter denna var det dags att prova vilt i skogen. Första övningen var två enkelmarkeringar på kråka. Inte så lite lustigt att alla hundarna gjorde samma sak. På första markeringen nöp dom alla fågeln och vände tillbaka och lämnade av. På andra markeringen stannade alla och undersökte kråkan noga innan dom tog den. Både Torkel och Neo löste detta bra med tanke på hur lite vilt dom tränat med tidigare.
Sen blev det dags för finfågel i form av fasan. Övningen var att ställa upp, titta på en enkelmarkering, vända och gå därifrån. När vi vände släpades fasanen och placerades på ett annat ställe. Sen skickade vi hunden och tittade på. Både Torkel och Neo löste detta problem strålande, ner till markeringen och sen sniffade dom sig raskt fram till fasenen som plockades upp och avlämnades. Rolig övning och kul att se hur dom fick fundera lite på vad f*n pippin tagit vägen.
Efter detta var det game over för dag 1. Lite slappande i solen och grillning hann vi med innan vi styrde bilen hemåt igen.
Dag 2 startade med att vi körde ett rejält fotgåendepass på ängen innan vi gick ner till tjärnet och körde vattenmarkering. Här blev det hela paket med skott, vilt och kast från båt så det blev många nya intryck för hundarna. Som vanligt helt underbart att se på Torkel när han vattenarbetar. Han simmar nåt så grymt effektivt och snabbt. Lärarinnorna sa att ”han simmar ju som en labbe” och om det kommer från två labbeuppfödare kan det väl inte vara annat än bra. Både Torkel och Neo fixade denna övning hur bra som helst.
Efter vattnet var det lunch vilken följdes av ett nytt pass med vilt. Denna gång i form av en övning som första startade med en enkelmarkering med skott. Efter avlämningen vände vi åt annat håll och skickade ut på ett sök. Nu märktes det att hundarna var trötta av både värme och många intryck. Det blev lite gott och blandat men efter en del hjälp på traven var 3 fåglar bärgade. Om man bortser från lite olydighet gick det bra. Fint sökarbete och bra tempo på både våra herrar.
När alla sökt klart låg vi en stund i blåbärsriset och summerade internatet. En mycket bra grupp där alla var intresserade och uppmärksamma. En riktigt bra kurs som onekligen gav mersmak.
Nu blir det intensivt fotgående och stadga ett tag så får vi se om vi inte skall kunna blir redo start till hösten.
Dubbelutställning i Bohus
Vädret i helgen har varit helt underbart. Vad passar bättre då än att sitta inne i en svinkall ishall i Bohus?
Lördagens utställning hade vi Ray Studwick som domare. Vi fick bra kritik men räckte likväl inte till att vinna klassen. Sen blev vi oplacerad i bästa hane. Neo fick dock vara med i uppfödargruppen denna gång. Gruppen lyckades slå den andra flat-gruppen som ställde upp. Sedan blev det oändligt lång väntan innan finalerna till slut började. För vår del var det uppfödargruppen det handlade om. BIS-2 blev resultatet där.
Resultatmässigt en rätt trist dag.
På söndagen hade vi Karin Eriksson som domare. Även idag fick vi schysst kritik men även denna gång räckte det inte någonstans. Trea och sist i klassen idag också. Idag blev vi dock placerade i bästa hane med en tredje plats. Även denna dag blev det deltagande i uppfödargrupp. Som enda flat-grupp var det till att sitta ute i solen ett par timmar innan det var dags för finalpasset. Idag hade vi flera finaler som kenneln hade intresse i. Tiwaz blev BIS-Jakt men oplacerad i BIS-BIM. Uppfödargruppen blev BIS-4 och sist men absolut inte minst lilla Loui som blev BIS-3. Superkul!
Tack för trevligt sällskap!
Working test på Flathult
I lördags arrangerade Anneli ett working test på Flathult för alla som var sugna på att testa sig själva och sina hundar. WT gick i stort sett på samma sätt som på årsträffen fast med 5 stationer istället för 7 som det är årsträffen. 2 markeringsrutor, 2 dirigeringar och 1 sök fanns längs jaktstigen.
Eftersom vi fortfarande inte kommit så jättelångt i vår träning så blev det bara Marie och Neo som startade. Dom skötte sig utmärkt om man beaktar hur långt dom kommit i träningen. Vi har stort sett bara tränat stadga och markeringar så att dirigeringar och sök inte skulle funka perfekt var vad vi väntat oss.
Första dirigeringsrutan gick väl inte direkt felfritt men de 2 dummisar som skulle in kom till slut in.

Andra rutan var 2 enkelmarkeringar och dessa löstes hur bra som helst. Snabbt ut och in.
Tredje rutan var söket. Gick väl hyffsat och han fick 2 in dummisar men här finns det förbättringspotential och sök skall ju tränas i vår.
Fjärde rutan var nästa markeringsruta. Ånyo 2 enkelmarkeringar som löstes fast denna gång med lite mer kämpande. Därefter blev det ett kort fotgående till sista rutan.

Sista rutan var en ny dirigering. Denna var problemtatisk men till slut så kom i alla fall en styck dummy in.
Slutresultat blev en åttonde placering av 19 startande i nybörjarklassen med 49 poäng. Mycket bra jobbat. Riktigt kul var det också med bra domare, funktionärer och inte minst tävlande.
Stort tack till Anneli och Lisa för att ni fixade detta åt oss. Mycket bra initiativ som vi hoppas upprepas igen. 🙂
Bilder från året
Uppdateringarna av våran blogg har ju varit rent sorglig hela året men nu har vi suttit och röjt bland lite bilder från året. Fotogalleriet har därför uppdaterats med en del nytt. Speciellt album från kennels årsträff innehåller en del underbar bilder på fantastiska människor och hundar. Enjoy!
SÄKK Svenljunga – BIG 2
Idag var det dags igen för en liten utflykt till ett kallt ridhus. Börjar nästan känna sig som en evig reprismaskin. 🙂
Idag var det Södra Älvsborgs Kennelklubb som arrangerade inofficiell utställning i Svenljunga. Inte så ruggigt långt att åka så det fick bli ett litet träningspass här denna lite regniga och ruggiga dag.
Eftersom vi på förhand visste att vår ras skulle gå sist i ringen hade vi ingen brådska alls till utställning och vi kom väl inlallande i ridhuset när klockan just hade passerat 11.30. Vi var dock lite osäkra på om vi skulle hinna fram i tid men det farhågan kunde vi snart slå ifrån oss. Det tog gott och väl ytterligare minst 3 timmar innan det väl blev dags för oss.
Men som tur var hade vi utmärkt sällskap så tiden gick ändå ganska fort även om kylen sakta men säkert åt sig in i fläsket.
När det till slut var vår tur var det ganska smal sak att bli bästa hane i alla fall. Är man ensam så är man. 🙂
Efter ett litet snabbt inhopp som handler för att visa en liten söt och mycket svansviftande tik i bästa tik var det dags för BIR. Återigen ingen rättvis kamp. En snart 4-årig hund slår väl så gott som alltid en som är cirka 3 år yngre. Nåväl Neo blev i alla fall BIR och fick efter en kort stunds väntan åter springa in i ringen för att göra upp i gruppfinalen. Efter ett antal varv runt i ringen tackade domaren av ett par andra hundar och när vi var fem stycken kvar blev det mer motion runt i ringen innan hon började placera. När tre hundar var placerade stod det en Lagotto och en Flatcoat kvar. Efter ytterligare ett varv runt i ringen bestämde sig domaren för att hennes favorit i gruppen idag var en Lagotto så Neo blev BIG-2 denna dag.
Vi är jättenöjda med dagen. Bra träning och mycket trevligt sällskap med skratt och skoj är aldrig fel även om kölden stundtals nöp oss lite i rumpen.
Stort tack för trevligt och glatt sällskap till Tore, Inga-Lill och Ann-Charlotte.
BIS-3 i Mjölby
| Foto : Karin Hedin ( karin@movie-star.se) |
Idag var vi i Mjölby för SSRKs utställning där. Detta har ju varit en bra plats tidigare för både oss och kenneln. Dessutom har vi ju ställt tidigare för denna domaren och fick då uppfattningen att han nog gillade Neo så vi tänkte att vi skulle testa om så var fallet.
Tidig uppgång blev det som vanligt och trots riktigt ruskigt väder var vi framme en lite stund innan klockan slog 08. Snabbt in med burar och hundar, sen var det bara att börja vänta på lite action. Tiden gick fort då vi var i gott sällskap.
Till slut var det dags för oss. Championklassen var denna dag tre hundar stor. Neos som ibland kan vara lite loj när man skall springa första varven i klassen var idag vråltänd och rusade iväg som skjuten ur en kanon när vi skulle springa. Husse fick ta i rejält för att hinna med. Sen fortsatte uppvisningen då han var rejält showig och pigg på att visa upp sig. Så långt kändes allt perfekt och det var snart dags för konkurrensklassen. Väl där fick vi motionera oss igen innan domaren tog en titt och förnyad kläm på hundarna. När han gjort lite omplaceringar visade det sig att vi stod först när vi skickades ut på en ny motionsrunda, vet inte hur många varv vi sprang men många var det innan domaren till slut placerade oss som nummer ett i klassen. Eftersom det inte var några veteraner med blev det bästa hane final direkt. Även nu blev det till att springa en hel del innan domare plockade ut de fem han ville placera. När det var gjort var vi fortfarande kvar och dessutom placerade längst fram i ledet innan vi skickades ut på nytt motionspass. Efter en stunds springande stannade han oss och vi förblev placerade längst fram och blev därmed bästa hane för dagen.
Placeringen var oväntat men otroligt kul. Nu blev det till att sätta sig och ladda om inför den stundande BIR/BIM-utmaningen.
När det väl var dags för BIR var vi taggade som tusan för att försöka bryta BIM-förbannelsen. Vi fick springa och springa och springa vilket ju inte är helt fel för Neos som tycker det är underbart att kuta. Efter ett stort antal varv överräckte domaren till slut en röd och gul rosett till oss. Äntligen fick vi bli BIR på officiell utställning. 🙂
Efter BIR/BIM fick vi tävla även i kennelns uppfödaregrupp. Som enda startande grupp var segern given och vi belönades också med ett HP och fick därmed tävla vidare med den.
När väl finalerna började var vår första uppgift just finalen för uppfödargrupperna. Detta gick som en dans och vi blev BIS-grupp. Kul kul kul!
Sen blev det till att vänta ytterligare en liten stund innan det blev dags för BIS-finalen. Fem raser var representerade så vi var ju garanterade placering men vi ville ju mer än bara placera oss. Det blev en snabb final och domaren hade snart bestämt sig och när speakern annonserade femman och fyran stod vi fortfarande kvar. Men sen utropades flatten som tredje-placerad. Så häftigt att få vara med i finalen och bli placerad så bra.
Vi är supernöjda och glada med dagen.
Stort tack för alla gratulationer på plats, i gästbok, på Facebook, på mail och på SMS.
Och stort tack för sällskapet till er som var där. Alltid kul att träffa er.
Och så måste vi ju gratulera Frida och Zlatan till ert Championat. Som ni har jobbat för detta. Stort grattis!!!
Grattis också till Marita och Ria för finfint resultat och såklart till Karin, Alexandra och Cleo för superhäftigt resultat för den gamla damen. Snyggt jobbat!
Grattis också till Anneli för BIS uppfödargrupp. Häftigt häftigt och tack för att vi fick vara med.
BIS
Idag var det dags att testa utställningsformen såhär en vecka innan det är dags för SKK utställning i Sofiero nästa vecka.
Vi åkte till Marks Brukshundsklubb för att träna och försöka försvara vårt BIS från förra året.
Termometern stod på 1.5 grad när vi satte och oss i bilen och rullade hemifrån. Grannarnas bilar hade is på rutorna så kanske var det årets första frostnatt. Det var rejält kallt när vi kom på plats och kånkade in våra prylar. Det var lite meckigt att jobbigt att ställa upp tältet med kalla fingrar men till slut stod hela palatset på plats och hundarna låg i buren.
Dags för ett par timmars väntande och vi fick frysa en stund innan solen orkade över trädtopparna. Vips blev helt plötsligt ruskigt varmt i stället och man kunde njuta en stund. Tittade på de övriga utställarna och kunde konstatera att alla inte är i närheten av så noggranna med sin utställningsträning som vi är.
Efter att ha titta på våra kennelkompisar i valp- och unghundsklass och konstaterat att dom lyssnat på ringträningen som hållits på Flathult var det så äntligen dags för oss. Gjorde som vanligt entré och när jag ställde upp oss hörde jag tre personer i kör från domartältet ”HERRE GUD VILKEN VACKER HUND!”. Det i kombination med att vi var enda hane gjorde mig rätt säker på att vi skulle bli bästa hane. 🙂
Och visst blev det så.
Sen fick vi möte Betty (Flatterhaft Heart Beats) i kampen om BIR och BIM. Även om Betty är en jättegullig tik med härligt temperament var det kanske inte en helt rättvis kamp idag. Betty blev BIM och Neo blev BIR.
Sen blev det till att vänta igen med det tog inte allt för lång tid innan det blev gruppfinal. Totalt var vi fyra hundar som skulle göra upp och domaren tyckte att Neo var den bästa i gruppen så vi vart klara för BIS-finalen.
Sen gick resten av utställningen ganska kvickt. Det i kombination med trevliga tältgrannar gjorde att tiden gick fort.
När det väl var dags för BIS-final visade sig att sju hundar tagit sig dit. Efter en stunds granskning och ett par varv runt i ringen stod det klart att snyggaste hund var en Flatcoated Retriever. Yes, vi hade försvarat vår BIS-titel från 2009.

Så det blev en rolig och framgångsrik ringträning denna söndag. 🙂
BIM i Hasslarp
Idag var det dags att besöka Hasslarp igen. Vi var lite spända inför detta återbesök med tanke på att Neo var helt vettskrämd när vi var där för två år sedan.
Vi var plats i mycket god tid för att kolla hur han reagerade denna gång. Det såg inte ut att vara någon större fara men han var lite ”lägre” än vanligt så det måste vara nåt med just denna plats som påverkar honom. Men denna gång var det i alla fall mycket bättre än sist.
Efter att ha sett på medans domaren bedömde tollare och curly började det så smått dra ihop sig till vår tur. Plockade för säkerhets skull ut Neo mycket tidigare än vi brukar göra och värmde upp honom. Allt så perfekt ut ändå tills vi kom var inne i ringen för vår bedömning. Då började ett gäng labbar idiotskälla och Neo höll på att skita på sig. Sen var det trots intenstivt lockande och pockade svansen mellan benen och han vill nog helst springa in i buren och gömma sig igen.
Vi fick vår bedömning och sprang direkt och ställde oss för finalen för bästa hane.
Med svansen rejält klistrad mellan benen var jag helt säker på att vi skulle bli oplacerade och när vi sprang runt i ringen och domaren inte tittade på oss en enda gång var den känslan ännu starkare.
Men allt eftersom hon tackade av hundarna och vi fortfarande stod kvar tänkte jag att ”OK, vi får i alla fall en placering”. Efter en stund ropade så ringsekreteraren upp vårt nummer och ställde oss längst fram. Anna och Floyd ställde sig som tvåa (även han med mycket låg svans) och så blev till slut placeringen.
Efter detta blev det en lång väntan innan det till slut blev dags att möta bästa tiken. Det verkar vara stört omöjligt att slå tikar så där blev det i nytt BIM till samlingen.
Men dagen blev i alla fall långt mycket bättre än vad vi hade kunnat hoppas på så vi är jättenöjda med dagens resultat.
STORT GRATTIS till Anna och Floyd till erat certifikat.
STORT TACK för alla gratulationer både på plats och på nätet.
STORT TACK också för sällskapet till er som var på plats. Alltid lika kul att träffa er!!!