Neo

Idag var det dags för vår första utställning utanför Sveriges gränser. Tidig uppgång blev det och vi lämnade hemmet 05.00 med siktet inställt söderut och mot Köpenhamn. Färden gick smärtfritt (med endast ett par smärre felnavigeringar) och vi landade en stund efter 08 och parkerade oss. Körde fuling vid entrén och lyckades smussla in både extra hund och extra person utan att betala extra. Bra start på dagen med andra ord.
Väl inne på den gigantiska sportanläggningen var det bara att smälla upp tält och resten av bohaget. När allt var på plats och hundarna hämtats var klockan i det närmaste 09 och det var dags för show. Det var inte många hundar för oss så det var inte mycket tid för eftertanke utan det var bara att byta om och göra sig redo. Championklassen bestod förutan Neo även megamultisuperduperchampion från Kennel Starworkers och en brun Almanza-hane så det kändes som det kunde bli svårt att vinna klassen.
Vi har förvisso ställt för dagens domare tidigare med mycket bra resultat så chansen kändes det som vi hade. Vi var först i klassen och vi var strax färdigbedömda. När vi väntade på konkurrensklassen passade vi på att titta på motståndet och då kändes det som vi borde kunna ha en chans. Vid konkurrensen skickades vi direkt runt ett varv och väl tillbaka efter det placerade domaren oss direkt i den ordningen vi hade startat vilket gjorde att vi vann championklassen. En underbar underbar överraskning.
Direkt var det till att ställa upp för bästa hane. Runt ett varv och ett par hundar tackades av. Sedan sorterade domaren om oss och ställde öppenklass-vinnaren först och Neo som nummer två och vi skickades runt igen. Tänkte att nu j*****r skall vi springa oss uppåt i resultatlistan. Efter varvet och uppställningen tittade domaren på öppenklasshanen och Neo, efter en liten stunds tittande fram och tillbaka pekade hon på oss och bad oss att byta plats med öppenklasshunden och räckte fram handen och sa ”You’re number ONE!”.  Därmed blev Neo Bästa Hane och Köpenhamnsvinnare 2012. Dessutom fick vi vårt första CACIB. Enda smolken i glädjebägaren är ju såklart att vi inte har jaktmeriten och därför inte kunde ta det danska certet. Men vi är f*n så nöjda ändå.
BIR/BIM gick tyvärr som vanligt och vi inkasserade ytterligare ett BIM. Men inget ont som inte för något gott med sig. Vi kunde i alla fall åka hem tidigt och det visade sig vara tur det för precis när vi packade in oss i bilen öppnade sig himlen och regnet vräkte ner.
Så en underbar utflykt till Danmark blev det denna söndag! 🙂

Dag 2 i Strömmaskolans ridhus välkomnade oss med rejält låg temperatur efter nattens frost. Som tur var solen snart framme och värmde upp ridhus och alla däri.
Rejält nöjd och glad med gårdagens resultat var det bara att njuta av denna dagen.
Det skulle dock visa sig att i utställningsringen kan allt hända. En förstaplacering ena dagen betyder inte något dagen efter. Men det är ju också en del av tjusningen.
Neo var minst lika pigg och glad idag och visade upp sig kalasfint som vanligt. Idag räckte det dock endast till en 4:e plats i klassen och ingen placering i bästa hane.
Vi var dock med i uppfödargrupp även idag och den vann i vår ring med HP och jättefin kritik.
Gruppen blev sedan BIS-3 i finalringen så det blev finfint resultat även idag för kenneln.
En kul och trevlig helg blev det med mycket gott sällskap och många skratt.
Tack för gratulationer och för underbart sällskap.

Idag var det dags för utställning igen. Denna gång var det ridhuset på Strömmaskolan i Sätila som var skådeplats.
Utan överdrift kan man ju säga att Neo blir mer och mer tänd och taggad av utställning. Även idag var han rejält laddad. Till och med på gränsen till övertänd. 🙂
När vi tittade i dagens program kunde vi konstatera att det var 8 hundar anmälda i championklassen. När vi väl stod i ringen var det dock ”bara” 6 stycken på plats. Men det var ju minst sagt bra motstånd.
Hörde det mesta av vad domaren sa och tyckte väl att det lät hyffsat men kände att det nog inte skulle räcka så långt. Väl i konkurrensklassen sorterade domaren upp oss i annan ordning än våra nummer men oss placerade han inte alls vilket stärkte känslan av oplacering på ingående.
Men efter en sväng i ringen plockade han fram oss och ville se oss tillsammans med en halvbror från Cacis. När vi sprungit flyttade domaren fram oss längst fram och skickade ut oss på en ny vända. Efter lite ytterligare omplaceringar längre ner i ledet fick vi kuta en gång till, fortfarande längst fram och efter detta varv gav domaren oss placering ETT. Riktigt riktigt kul och en rejäl blixt från klar himmel.
Efter en kort väntan blev det så dags för bästa hane och när krutröken skingrade sig stod vi på plats nummer ETT även här. 🙂
När väl alla bedömning var klar i våran ring hade vi fått vår 5:e BIM. Kanske är vi för mycket gentlemen och släpper töserna förbi oss för lätt? 🙂

I finalringen blev vi sedan BIS-BIM 2, dvs näst bästa BIM-vinnande hund.
Vi var även med i kennels uppfödargrupp som fick HP med fin kritik och blev BIS-uppfödargrupp i finalringen.
Så det blev en lång men väldigt rolig dag. 🙂

Idag var det dags för ny utställning. Denna gång var det SSRK Moheda som var målet. Upp långt innan tuppen vaknat och iväg på den drygt 25 mil lång resan.
Men väl på plats var det värt det. Många goa hundkompisar var på plats så det blev mycket tjöt och skratt hela dagen.
Även denna helg var det matte som var Neos handler och det ser inte han ut att ha något emot alls. Är man mattegris så är man. 🙂
Championklassen var denna dag 5 hundar stark och såg riktigt bra ut så det var spännande att se hur långt vi skulle räcka denna gång. Efter att alla hundar fått visa upp sig blev det till slut konkursensen. Domare placerade först raskt 5:an och 4:an innan han skickade de sista 3 på en ny runda och sedan placerade han 3:an och kvar var Neo och en till. Sen bestämde sig domare för Neo som 2:a i klassen. Även om det varit extra kul att knipa förstaplatsen så var det en riktigt skönt att formen från förra helgen var kvar och vi fick med oss en bra placering.
2 verkade vara Neos siffra för dagen så det blev även 2:a plats i bästa hane. När väl hela utställningen var klar kunde vi konstatera att vi bara förlorat mot en enda hund och denna hund blev till slut BIS.
Sen fick vi hurra och gratta en hel del för våra tikar. Alexandra och Ella vann bruks/jaktklassen och sen ställde Alexandra mamma Karins gamla dam Cleo till BIR-veteran också vilket sedan i finalringen uppgraderades till BIS-veteran.
Det blev även en uppfödargrupp från kenneln där Neo var med. En inte så lite förvånansvärt snygg grupp blev det med hundar från 4 kombinationer och inte helt typlika egentligen men det såg riktigt riktigt bra ut när vi ställde upp dom. Gruppen bestod av Ding Dong, Sextio One, Stainless Steel och New Year Resolution. Gruppen blev BIR och sedan BIS-2 i finalringen.
En mycket lång med kul dag blev det.
Stort tack till goa vänner för trevligt sällskap och grattis på plats.

Idag var vi iväg på årets första utställning. Det vad hög tid att damma av utställningskunskaperna inför årets utställningar. Det var ju ett tag sedan vi var i ringen och visade upp oss så det kändes som det behövdes en lite statuskontroll. Dessutom tränar vi ju upp en ny handler i familjen också så detta var en perfekt utställning ur många aspekter.
Vi hade många hundar för oss i ringen så vi hängde inte direkt på låset denna gång. När dessutom utställningen ligger 25 minuters biltur hemifrån blev det till och med lite sovmorgon innan det bar av mot Strömmaskolan i Sätila för en dag i ridhuset där.
Vi började med att titta på kompisen Anna som ställde ut sin Pinscher i annan ring innan vi började väntan på vår tur i ringen. Det blev en stunds väntan men det var ju massa trevliga kennelkompisar där så vi hade kul under tiden.
När det väl var dags att för våran tur i ringen kunde alla lätt konstatera att Neo minsann var på hugget och visste precis vad som förväntades av honom. Så för matte, som var handler för dagen, var det bara att haka på. För ovanlighetens skull vara det många flattar med på inofficiell utställning så det blev extra bra träning när dom fick möta 2 andra hanar i vuxenklassen. Domherren hade, i vårt tycke, mycket bra smak och tyckte mycket bra om Neo som vann inte bara klassen utan också slog tiken och blev BIR av bara farten. Mycket fin kritik fick vi också.
Sen blev det en lång väntan tills gruppfinalen skulle gå i våran ring. Men vi fick utmärkt sällskap av Anna och Marie Elebring så tiden gick relativt kvickt. Vi fick också se en ruskigt fin och härlig goldentik som blev BIR och såg ut att kunna bli tufft motstånd i BIG.
Till slut blev det så dags för BIG och alla grupp 8 hundarna gjorde entré. Efter att ha tackat av ras efter ras stod det till slut fyra hundar kvar i ringen, däribland en Flatcoated Retriever. Efter ett par nya varv i ringen kunde vi konstatera att domaren verkligen fallit för Neo och han blev BIG och fick mycket beröm av domaren.
Så nu började ”the waiting game” igen men eftersom vår ring varit sist klar var det denna gång en kort väntan innan det drog ihop sig för BIS-finalerna. Först var det veteraner och valpar men så till slut var det dags för vår tur. Återigen var det bara att konstatera att Neo var på hugget och att han blir mer och mer laddad ju längre han får vara med och leka. Även om vi är partiska var det bara en hund som verkligen visade grym ustrålning och attityd i ringen och det var Neo. Dessutom med en mycket duktig handler. Domaren tackade efter en stunds inspektion av alla utan fyra hundar och vi var fortfarande kvar. Han placerade fyran och trean. Kvar stod en Flat och en Sheltie som skickades ut på en ny vända runt ringen och efter ett varv räckte domare fram den röda rosetten till Neo och matte. 🙂
Vi fick jättemycket beröm och gratulationer. En riktigt kul och givande dag så vi vände hemåt från Sätila trötta men mycket belåtna och en rejäl hög med priser i baksätet.

Lördagen spenderades på Västra Kennelklubbens första sommarutställning på många år. Den gick av stapeln på den gamla militäranläggningen Backamo inte långt från Ljungskile.
Som tur var hade vi startat i bra tid så vi kom fram innan köerna till parkeringen blev löjligt långa. Dessutom fick vi kanonfin plats för vårt tält vilket verkligen kom att behövas under dagen. Det var rejält molnigt även om färgen på molnen inte var hotfulla på något sätt. Men en stund efter bedömningen i ringen börjat började det mörkna rejält och regnet drog in över oss. Åskan mullrade hotfullt men som tur var på långt avstånd från oss.
Regnandet hade lungat sig hyffsat tills det var dags för Torkel att göra entré i öppenklassen. Han tycker förvisso detta med utställning är rätt trist men han är så jäkla fin nu så vi ville prova att ställa honom i alla fall. Han visade sig hyffsat idag även om svansen som vanligt inte är glad i ringen. Det räckte dock till en fjärde plats (utan CK) i den tio hundar stora klassen så vi blev jätteglada.
Sen var det dags för Neo med för dagen ny handler i form av matte. 🙂
Klassen var 2 hundar stor och motståndet kom från kenneln i form av Floyd och denna gång var det våran tur att vinna klassen.
Efter att ha sett Ewas Diesel ta hem veteranklassen var det så dags för Neo och matte att springa in i ”bästa hane”-finalen. Efter att domaren gått igenom alla deltagare och tackat av alla utan 4 var Neo fortfarande kvar i ringen. Sen flyttade domaren fram Neo och Floyd till plats 1 och 2 för att sedan skicka runt dom i ringen. Han gick direkt och ställde sig vid ”pristavlorna” och sträckte fram handen till Marie och placerade därmed Neo som dagens snyggaste Flat-hane.

Därefter satt vi och tittade på när tikarna gjorde upp och till slut hade Bittans Yaga blivit utsedd till dagens snyggaste Flat-tik och blev därmed Neos motståndare i BIR-kampen. Det syntes tydligt att det vara en lite äldre hane och en ung tik som möttes, kanske var det också det som gjorde att Neo denna gång tog hem BIR.
Efter BIR/BIM var det dags för oss att ställa kennels uppfödargrupp där Torkel fick vara med idag. Neo passade inte riktigt ihop med de andra hundarna i typ så han fick spara energin till gruppfinalen istället. Vår grupp (som var ensam) fick HP och gick vidare till finalerna där vi sedan räckte till BIS-4.

Efter lång väntan i allt sämre väder var det till slut finaldags. Domaren som dömde grupp 8 gillade tydligen inte retrievers alls utan kastade omgående ut alla dessa och behöll bara spaniels. Lite trist men så kan det gå ibland.
Men en suverän dag blev det trots uselt väder i goda vänners lag.