My Dog 2009 (del 1 av 2)

Idag har vi varit på MyDog-utställningen på Svenska Mässan i Göteborg. Kul att få börja tävla igen nu när Neo-hunden fyllt 2 år. Samtidigt känns det lite konstigt att våran lille kille nu skall tävla i öppenklassen med dom stora pojkarna.

Vi hade inga stora förhoppningar på dagen. Det var mest skönt att få
vara tillbaka i ringen och få damma av utställningskunnandet igen.

Eftersom vi hade två raser före oss idag blev det ganska lång väntan
innan det var dags för vår hanarna i våran ras att börja tävla.

Men till slut var det dags för drabbning. 9 hundar blev vi totalt i
öppenklassen. Efter ett par inledande varv i ringen var det dags för
individuella bedömningen. Domaren lämnade ut både blåa och röda band så
det kändes inte helt solklart hur det skulle gå för oss.

Men när vi kom in i ringen och kutade runt vårt varv för domaren kändes
det skönt. När vi kom tillbaka till domarbordet och skulle vända upp
och köra ”framåt och tillbaka” stannade han oss och sa ”vänta lite”,
sen ställde han sig och talade med domarlärlingen som var med i ringen.
”Tänkt dig att du är ute på jakt, då vill du ha en hund som rör sig
lätt, det ser ut som hunden inte anstränger sig. Precis som denna
hunden gjorde nu”. Hur häftigt var inte det att höra? 🙂

Sen fick vi fortsätta våran bedömning och fick en 1:a. Ytterligare
lite väntan innan det blev konkurrens. Neo var lite störd av något så
jag fick jobba lite för att hålla honom uppmärksam vilket gjorde att
jag inte uppmärksammade att domaren vill ställa oss först innan vi
skulle springa vårt varv. Efter avslutat varv förkunnande han att det
blev resultatet i klassen. VI VANN ÖPPENKLASSEN!!!! Helt galet, vi hade
såklart hoppats att vi skulle göra det man absolut inte trott riktigt
på det. När domaren dessutom gav oss det enda CK i klassen trodde jag
knappt det var sant.

Så dagen avslutades sedan med finalen för bästa hane. Efter lite
kutade runt i ringen valde domaren ut 5 hundar att placera. Vi var
bland dom vilket kändes jätteskönt. Redan nu kändes det som dagen
blivit så mycket mer än vad vi trodde. Efter ytterligare ett varv blev
vi placerade som 4:e bästa hanhund.

Så kort och gott en helt underbar dag!!! 🙂

FRKs Adventsutställning

Idag var vi på FRKs adventsutställning. Båda killarna var anmälda så vi var lite nyfikna speciellt på hur det skulle gå med Torkel.Neo var jätteduktig idag så det var kul att ställa honom. Tyvärr räckte
det inte hela vägen utan det blev en andra plats idag. Största
behållningen var omdömet ”härligt ekipage” i bedömningen. 🙂

Moa hade lovat att hon skulle prova att ställa Torkel för att se om det
kunde göra skillnad på hans ”säckiga stil” i ringen. Det funkade bra
och det såg ett tag ut som Moa & Torkel skulle vinna klassen. Det
blev till slut en andra plats även för Torkel vilket var riktigt
roligt. Kanske kanske kan det bli en utställningskarriär även för
Snorkelsson.

Tack snälla Moa för hjälpen med Torkelsnorkel!

Ingen placering i ”bästa hane” blev det heller så summerat blev det
alltså två 2-placeringar med 2 HP och en snabb avresa från Sätila för
att vara kennelvakt istället.

Fest på Flatterhaft

Igår kväll var vi på fest på vår kennel. Det var dags för ”jag vill också vara med och fira”-festen. Ett kul sätt att träffas och fira kennels framgång under det gågna året.

Det är så jäkla häftigt att sitta och lyssna på vad vi alla har lyckats med under året.

I år var det lite extra speciellt eftersom vi firade kennels första jakt-champion.

Det blev många tårar och skratt under kvällen/natten.

Tusen tack till alla som gjorde kvällen rolig och trevlig. Och jättetack till kennelmamma för kul fest, god mat och god dryck.

Bilder från festen finns i fotoalbumet.

Utställning i Svenljunga

Idag var vi i Svenljunga för inofficiell utställning arrangerad av Södra Älvsborgs Kennelklubb. Bra arrangerad utställning med allt runt omkring, vi hade trevlig domare och prisbordet var inte att leka med.

Det blev en lång dag. Började med att hjälpa till och ställa Kobra. Det gick hyffsat, lillkillen är fin men fortfarande lite ovan vid dessa sammanhang. Han fick bra kritik men domaren tyckte han behövde växa i sin kostym så det blev tyvärr inget HP till honom.

Fick snabbt byta hund och springa in med Neo istället. Tyvärr var
ringen lite liten så det fanns inte riktigt utrymme till att springa på
så rejält som vi vill göra. Neo rörde sig dock bra som vanligt ändå.
Han uppförde sig fint när domaren kände igenom honom också.

Uppställningen kunde dock ha varit bättre. Husse var lite ringrostig denna gång. Behöver träna mer inför nästa utställning.

Vi fick dock fin kritik och ett HP av domaren. Ingen annan hane fick HP och tiken var halt så vi blev BIR utan fight.

Sen
blev det låååååång väntan innan finalerna drog igen vid 15-tiden. Vi
kom in som sista gruppfinal vid 16.30 och blev placerad som trea. Kul
med bra placering även om vi såklart gärna hade velat fightas i
BIS-finalen också när vi ändå stannat så länge.

Nåja, en kul dag blev det till slut och trevligt sällskap fick vi också.

Kritiken finns på Neos utställningssida.

Höst

Det var länge sen vi skrev och rapporterade om vad vi har för oss nu för tiden. Det beror dels på allmän hösttrötthet, tidsbrist och lite på att det inte hänt så mycket i hundlivet på ett tag. Det är ”vardag” för tillfället och mestadels vardagsmotion som står på schemat.

I fredags gjorde vi dock en utflykt till Falkenberg och besökte Engelsons Postorder. Dom har en butik där man kan se, prova och klämma på de kläder dom säljer på postorder/internetbutik.

Supertrevlig och hjälpsam personal hjälte oss att hitta kläder och kängor så nu är vi redo för en höst och vinter i skogen och mark.

Idag var det soligt så vi passade på att ta lite nya bilder på killarna som kan ses i fotoalbumet.

Blodgivare

Husse har varit blodgivare i 20 år och matte i drygt 5 år. Blodgivning borde vara en självklarhet för alla friska medborgare. Det är många så någon gång under sitt liv behöver fylla på sitt blodsystem. Det kan vara på grund av sjukdom eller olycksfall, det spelar inte så stor roll men utan generösa donationer från andra medmänniskor hade deras liv kunnat så väldigt annorlunda ut.

Som bekant är det inte bara vi människor som ibland behöver hjälp av
andras blod. Detsamma gäller också för våra fyrbenta familjemedlemmar.
Så därför har vi varit med Torkel och Neo på Västra Djursjukhuset för
att göra en blodkontroll på dom. Efter 30 minuters väntan fick vi reda
på att både våra killar hade negativ blodgrupp vilket är just den typen
av blod dom vill att hundarna skall ha. Det var första steget till att
bli blodgivare. Nästa steg var att vänta på ytterligare tester av
blodet, t.ex. tester för fästingburna sjudomar. Det är nu över 2 veckor
sedan dessa prover togs och eftersom vi inte hört nåt skall vi vara
friska och redo att rycka ut som givare vid behov.

Eftersom som behovet av blodgivare är stort både för oss människor och för hundar tycker vi att alla borde göra sitt yttersta för att hjälpa till. Så om du inte redan är givare kontakt din närmaste blodcentral eller ditt närmaste djursjukhus omgående och kolla hur du kan hjälpa till.

Tänk på att det hastigt och mindre lustigt kan var du eller din hund som behöver hjälpen.

Utställning i Sjövik

Idag har vi varit iväg på en inofficiell utställning. Vi måste ju hålla utställningsträning lite granna vid liv medans vi väntar på att Neo skall fylla två år.

Vi åkte hemifrån strax efter 8 på lördagsmorgonen och var framme vid utställningen strax efter 9. Vi hade lite mer än 20 hundar före oss så vi var ute i god tid och kunde smälla upp tält och göra oss i ordning i lugn och ro.

Medan vi slog upp lägret kunde vi konstatera att vi fått en rejält stor ring vilket ju passar oss förträffligt så vi får visa upp Neos rörelser.

Efter lite mer än en timmes väntan var det så äntligen dags för oss. Vi var ensamma i våran klass så vi fick ha hela ringen för oss själva. Började med ett varv runt som kändes kanonbra. Neo var på hugget och vi sprang på rejält så det kändes som vi flöt fram. Efter uppställning och domarens närmare granskning fick vi ett HP och ställa oss och vänta på bedömningen av unghundstiken. Hon gick dock inte vidare så då fick ta ett ärevarv och visa oss igen som bästa unghund.

Efter vårt ärevarv fick vi vänta igen på att öppenklassen skulle bli klar. Det var bara en hane anmäld där så det tog inte så lång tid innan vi fick springa in i ringen igen för att möta denna hane i BIR-kampen.

Efter ett varv där dömde domaren oss som etta. Hon gillade båda men tyckte att vi hade aningens bättre rörelser. Med det var dagens första fight klar. Nu var det bara att vänta på gruppfinalen som skulle köras i ringen efter att alla hundarna var klara där. Det blev lååååång väntan innan det var dags för action igen.

Under väntetiden träffade och pratade vi med en annan Flatterhaftare som tävlade i valpklassen. Det var Ingela och Wilde (Flatterhaft Jailhouse Rock) som fick HP i sin klass och därmed var klar för BIS-finalen. Dessutom pratade vi med ägarna till öppenklasshanen vi besegrade. Mycket trevligt.

När det till slut var dags att göra upp om BIG var det skönt att komma igång igen för det hade blivit lite kyligt i den allt mer tilltagande blåsten. Även om solen visade sig ibland så blev man ändå avkyld så det var skönt att börja springa i ringen igen.

Domaren skicka ut oss på en sväng runt ringen innan hon avtackade de hundar hon inte tänkte placera. När det var 5 hundar kvar stod vi fortfarande kvar i ringen. Sen började hon att placera de hundar som var kvar. Plats 5, 4 och 3 gick till andra hundar och kvar var vi och en amris. Ut på ett nytt varv runt i ringen innan domaren överräckte en röd och fin rosett till oss. BIG!!! Yippie!!! 🙂

Efter gruppfinalen packade vi ihop våra prylar och packade in dom i bilen medans vi väntade på BIS-finalen. Finalpasset skulle börja 15.00 men kom inte igång förrän 16.30 så det blev ytterligare en stunds väntan innan det var dags för oss att som sista final avsluta utställningen.

Finalen började med valpklass 4-6 där Wilde skulle ge sig in i rejäl konkurrens. Inte helt säkert på exakt hur många hundar det var men 25-30 stycken måste det väl ha varit i alla fall. Efter att alla hundar fått visa sig rörelse var det dags att plocka ut de hundar som skulle placeras. Han började med att plocka ut 9 stycken och där var Wilde fortfarande med. Sen tackade ha 4 stycken till och Wilde var fortfarande med. Efter att ha placerat 5, 4 och 3 var Wilde fortfarande inte placerade. Ut på ett avslutande varv och sen fick Wilde den röda rosetten. BIS-valp 4-6 månader!!!! Grattis och bra jobbat!!!!

Efter valpklass 6-9, veteranklass, uppfödar- och avelsklass var det äntligen dags för våran final. Domare kände igenom alla hundarna och vi fick visa rörelser innan dom plockade ut de 5 som skulle placeras. Vi var kvar bland dom 5 men sedan blev vi placerade med en gång så det blir BIS-reserv denna gång. Inte illa att bli 5:e av 298 anmälda. 🙂

Under hela dagen fick vi massor med beröm och det var många som tyckte vi hade en jättefin hund och att vi borde vunnit tävlingen. Jättekul att höra och att få så mycket beröm.

Våran framgång gav oss också priser som syns på bilden nedan.

Domarens kritik finns att läsa på Neos utställningssida i menyn till vänster.

Lite bilder från utställningen finns i fotoalbumet .

Sov gott Elin

Idag fick vi en så otroligt tråkig nyhet. Torkels syster Elin (Flatterhaft Fiffigt Elin) finns inte längre bland oss. 🙁

Elin har varit en del av vårat hundliv ända sen fick Torkel. Även om vi inte träffat henne jätteofta så har det blivit en hel del möten både på Flathult och på utställningar lite här och var. Vi har ju alltid varit nyfikna på hur hon har utvecklats både kroppsligt och träningsmässigt för lite koll på Torkels syskon är kul att ha.

Att Elin och Torkel är just syskon märktes mycket väl. Inte bara utseendemässigt utan också i hela deras sätt att vara. Mycket fart och fläkt men också alltid med en liten busig glimt i ögat. Man bara vet att det lurar något litet upptåg i vassen. Vi misstänker att Elin inte gått någon obemärkt förbi utan hon har säkert gjort starkt intryck på alla som mött henne.

Bilden nedan är tagen när vi mötte Elin på Tånga Hed i slutet av april, där hon tävlade i både utställningsringen och på lydnadsplan.

Elin blev hastigt dålig och efter besök hos veterinär och vidare ilfart till djursjukhus för operation upptäckte man att hon hade cancer i buken som spruckit.

Tyvärr fanns det inget som kunde göras så denna goa tik har vandrat vidare till nya jaktmarker. :-(:-(:-(:-(:-(:-(:-(:-(

Våra tankar går till matte Moa och husse Tomas i deras svåra stund!

Sofiero

Idag var vi på utflykt söderut i vårt avlånga land. Siktet var inställt på Sofiero Slott och Sydskånska Kennelklubbens utställning där. Det blev tidig uppgång och avfärd för att hinna fram innan det var dags för våran ras i ring nummer 25.

Klockan ringde 06.00 och vi drog hemifrån 07.15. Svinkallt var det också så innan vi kunde köra blev det till att skrapa rutorna på bilen. BRRRRRRR!

Det var väldigt tunt i morgontrafiken så vi kunde stå på rätt bra. Men i Halmstad började oljelampan på bilen lysa ilsket så det blev till att svänga av motorvägen för oljeköp och påfyllnig innan vi kunde dra vidare.

Vi var dock framme i god tid så vi kunde i lugn och ro plocka ihop vårat pick och pack och vandra till vår ring. Väl framme blev det lite kramkalas innan det var dags att hoppa in i handler-rollen. Ett snabbt ombyte (ja det var kallt) och test av hundarna jag skulle ställa hann vi med under tiden som Curlycoated Retrievers ställde ut i våran ring.

Först ut för oss blev Cobra (Flatterhaft King Cobra) som tävlade i Valp 2. Helt underbar ung kille. Han var så lugn fast han befann sig i helt ny miljö med massor av hundar och folk runt omkring.

Trots att han var helt ovan vid utställningsringen var han ganska lätt att ställa upp. Lite svårare var det att få honom att springa med mig runt i ringen men med lite lockande gick det. Domaren gillade i alla fall vad han såg så vi vann klassen. Jättekul!

Sen visade Jessica Calla (Flatterhaft Callaway Hot) i tikarns valpklass och vann så det blev Flatterhaft-fight om BIR/BIM. Denna uppgörelse vanns av Jessica och Calla.

Stort grattis till Callas matte Ann-Sofi och till Cobras matte Gun-Britt.

Efter BIR/BIM var det till att snabbt byta nummerlapp och hund för att ställa Frank (Flatterhaft Fear Factor) i juniorklassen. En jättego hund med ett jäkla drag i rörelserna. Verkligen synd att inte ringen var 4 gånger så stor så vi kunde dragit på rejält. Frank påminner ruggigt mycket om sin pappa Flugan och därmed också om våran egen Torkel. Frank var också lätt att hantera i ringen och han rörde sig som sagt som en dans. Vi fick bra kritik och blev placerade som trea i konkurrensklassen.

Efter detta blev den en kort paus innan det var dags att hoppa in i ringen igen. Denna gång var det dags för öppenklassen och nu var det Nisse (Flatterhaft No More Mr Nice Guy) som skulle visas upp. Ytterligare en snäll och go hund som det inte var några problem att hantera i ringen. Nisse var lite för rund om midjan men fick i övrigt bra kritik vilket räckte till en tredje plats i klassen.

Sen var det inga fler hundar kvar som behövde handlerhjälp så det blev till att titta och heja på den andra Flatterhaftarna i ringen.

Bäst gick det för Lotta och Tian (Flatterhaft Fifty-Tio) som tog hem unghundsklassen, bästa tik, bäst i rasen, Cert, CACIB och blev BIG-2. Ingen dålig rosettskörd på en dag det där. 🙂 Jättegrattis till erat storslam!!!

Som avslutning på vår dag blev det till att hjälpa till med avelsgrupp och uppfödargrupp. Avelsgruppen gick inte bra men uppfödargruppen fick HP så där fick vi vara med i stora ringen. Där blev vi dock oplacerade denna gång.

Så efter en lång och kul men också slitsam dag var det vid 17.30 dags att sätta sig i bilen för hemfärd.

Det blev en kort kväll för hela flocken som rasade i säng med en gång efter en snabb middag.